»Jag tänker inte ljuga mer
På mamma sidor och lite överallt på nätet skriver blivande mammor om deras längtan och hur underbart och bra allting är. Dom lägger t.ex. upp bilder på magen och är stolta & lyckliga. Och ja, det har jag också gjort för jag vill inte verka onormal och sticka ut.
Men jag är inte lycklig, inte ett dugg, jag känner mig fruktansvärt tom inuti och dessa känslor har vuxit fram nu den senaste månaden som gått. Jag har skuldkänslor för hur jag känner och mår, varför är inte jag lycklig som alla andra?
Just nu känner jag mig som ett glas, alldeles skör, fyllt med vatten enda upp till kanten där minsta vattendroppe till kan få hela glaset att svämma över. Så ledsen och nere som jag är just nu har jag inte varit sen jag var 13-14 år och det var min mörkaste period i livet.
Har velat fram och tillbaka om jag ska ha en babyshower eller inte. Vill jag ha det bara för att känna mig normal? Jag vet inte. I måndags skapade jag ett evenemang på facebook. Funderade på länge om jag verkligen skulle skicka ut några inbjudningar eller radera det igen. Till slut skicka jag ut några inbjudningar till de närmsta och till dom som jag trodde ville komma.Planerade inte att ha någonting stort och en vän till mig lovade att hjälpa mig med tårtan och att hitta på några lekar. Men hur man än gör så blir det alltid fel och imorse låg jag tyst som en mus och grät tills jag somna om efter att Johan kom hem. Jag vill bara ställa in skiten, jag ångrar att jag ens va så dum att jag tänkte tanken...
Man kan ju inte ha babyshower när man innerst inne mår skit, vad tänkte jag på egentligen?
Jag vet att jag kommer svika den som såg fram emot det mest, min mamma, som äntligen ska bli mormor. Men jag kan inte ljuga för mig själv eller för andra längre.
Från och med nu ska jag inte lådsas att jag är glad och mår bra för i slutändan är det bara jag som förlorar på det....
Kommentarer
Jennifer säger:
Vet exakt hur du känner. Mår också jättedåligt och bara gråter oftast. Om du vill kan vi träffas och prata nästa vecka för jag förstår verkligen hur du känner! <3
Trackback